30 juni, 2009

Tårarna rinner!

Jag trodde inte det skulle betyda såå mycket men det gjorde det... Var nog mer sårad och ärrad än jag velat erkänna... När jag kom hem till Stockholm idag från en nästan tre veckors lång predikoresa i USA, så... Jag går igenom posten, blir uppdaterad av medarbetare och kollar av mail, facebook och telefonsvarare... Jag är i ett positivt chocktillstånd... Lycka... Förundran... Tack Jesus! Vad har hänt, Johannes?! Jo du... Hör och häpna!


Svensk favör! Svensk kärlek! Svensk uppmuntran! Svenska kallelser! Jag som nästan slutat tro att sånt existerade... Jag som nästan höll på att bli norrman, finne eller amerikan de sista sju åren...

Åren 1991-2002 upplevde och åtnjöt familjen Amritzer en enorm skjuts och favör för evangelist och läraruppdraget i Sverige... Ja det var ingen hejd faktiskt - tack Jesus för ljuvliga år! 2003-2008 var tuffa, ensamma och isolerade år där vi nästan uteslutande jobbade utomlands... Mission SOS fyrdubblades de sista sju åren, men oj vad vi saknat Sverige och alla "vänner" som blev så tysta... Skriverier, TV reportage, Svensk radio, kristna tidningar och nätskvaller och allmän smutskastning... Missförstånd, intriger och fjädrar som blivit stora och otäcka kalkoner! Hjärnspöken och kanske också riktiga spöken (vi brukar kalla dem för demoner i Mission SOS, fniss...) Striden har ibland varit nästan outhärdlig. Maria och jag har proklamerat helande, onådda folk mission, församlingsplanteringar och apostolisk kristendom och ledarskap! Vi har klätt skott för mycket, gråtit och rytit om vartannat... Många församlingar har grundats utöver världen där vi haft och har våra missionsbaser! 120 hel och långtidsmissionärer har varit ute på fältet, en del bara sex månader men många fyra-fem år också... Ca 50 festivaler av olika storlek har genomförts bland de onådda folken... Böcker och häften har skrivits och översatts till såå många olika språk! Bibelskolor har upprättats i Sverige, Indien, Bulgarien, USA och snart startar vi i både Thailand och Etiopien också, halleluja!

Tack Sverige för alla brev, mail och meddelanden som vi tagit emot de sista veckorna från er som blivit frälsta, andedöpta, helade på våra möten... Gud helar mig idag... Tårar! Generösa, presitgelösa och glada hejar-rop från hela Sverige! Mail med uppmuntran från flera pastorer i Sverige och lyckönskningar vad gäller våran SOS församlingsplantering i Stockholm city! Tack för alla hälsningar från fd bibelskolelever, fd missionärer och team/festival-missionärer för alla era fina ord! Tack också för kallelser från flera olika svenska församlingar och sammanhang som vill att vi skall komma och predika hos er! Nu är vi ju så bokade utomlands redan så vi får väl försöka hålla våra löften, men visst kommer vi att prioritera Sverige också på lite tid... Ge oss lite tid och hör av er med framförhållning bara så kommer vi så gärna... Fortsätt skriv, smsa och ring - vi blev och är så glada!



Någon sa lite föraktfullt till mig för ett tag sedan; " - Du söker bara bekräftelse du, Johannes"... Jag log för mig själv när jag blivit ensam och skrattade lite. Nej du, käre vän... Hade jag sökt popularitet hade jag försökt vara kyrkopolitiskt korrekt, inte sticka ut för mycket och bara säga sådant som är lite lagom... Det är väl inte riktigt jag och kommer kommer nog aldrig bli... Har predikat i 18 år nu och trivs med vision, stil och inriktning... Men visst är det skönt och läkande med lite bekräftelse från människor också, någon gång så där vart åttonde år... ;) Tack! Ahh, Sverige är allt bra ändå... Ler och fnissar lite åt min egen barnslighet men är samtidigt tacksam att den finns kvar... "Du gamla, du fria, du fjäll höga nord..." Fniss igen...

Älskar er! Vi hörs!