03 april, 2011

På väg till indiska subkontinenten


Pakistan, Nepal, Bangladesh och Indien har sammanlagt ca 1,5 miljarder människor och kanske mer än 2000 onådda etniska grupper... Imorgon flyger jag från Arlanda via Munchen och Doha till Lahore i Pakistan...


Jag flyger med min själ i handen och ett bävande förväntansfullt hjärta... Vad ska Jesu Ande göra?! Det har varit och är strid men nu känner jag bara änglarnas vingslag i mitt kök... Festivalen i halvmiljon staden Sialkot börjar fredagen den 8 april. Sialkot ligger längs floden Chenab precis vid foten av massiva bergskedjor i den nordöstra delen av landet och precis vid indiska gränsen i det omstridda Kashmir... Cricket är stort i hela Pakistan och det lokala "Sialkot Stallions" är väldigt populära har jag förstått... Snart kommer jag vakna till minareter, tempelklockor och pruta med richa-chafförer... Pakistan jag ber för dig idag...


Jag ber för president Asif Ali Zardari och premiärminister Sayed Yousuf Raza Gilani. Jag ber för den stora 184 miljoners befolkningen - sunni och shia muslimer, hinduer och kristna... Jag ber för Punjabis, Pastuner, Sindhis, Mujajirs och Balochiers.... Gatsoparna, skomakarna, försäljarna i de trånga basarerna, rika affärsmän i Landcruisers, bönder, soldater och danseskorna i Lahores prostitutions kvarter Heera Mandi - alla finns ni i mina tankar idag... Jag ber för huvudstaden Islamabad och för den bräckliga och sköra demokratin skakad av den senaste tidens mord av modiga och frispråkiga ministrar... Jag ber för alla som fortfarande är hemlösa efter flodvågskatastroferna... Jag önskar Pakistans alla religösa grupper fred sinsemmellan och ömsesidig respekt och kärlek. Jag ber om arbetsro så att landet kan få fortsätta exportera sina vackra textilier till hela världen och att skolorna ska få fungera så att alla barn får lära sig läsa och skriva... Jag ber om fred, frid i hjärta och tankar och mirakelkraft i Jesu namn!

Pakistan jag älskar dig! Jag är på väg till dig!

Vi hörs!